jag lättar lite på hjärtat...
jag hatar det här. jag hade glömt av hur det känns. det är över fyra år sen nu. jag vill verkligen inte. jag måste skärpa till mig och fixa det här.
ibland undrar jag, hur det är med dig. vad gör du nu för tiden? mår du bättre nu, är du en bättre person? vill jag veta för att jag är nyfiken, eller för att en uns av mig bryr mig? jag vet faktiskt inte. den största delen av mig är en total bitterhet mot dig. vad du gjorde mot mig och det lilla vi hade i slutet. en liten del av mig saknar dig, innerst inne. det var ändå fyra år. fyra år med så många skrik, bråk, flygande saker, tårar. vi kanske inte hade så många ljusa stunder, utan den största delen bestod av en vardag med varandra, som många andra förhållande. men det är dom ljusa stunderna man tänker tillbaka på som får en att grubbla så som man gör. jag tittar på bilderna. ena gången så ler man, nästa gång är man ledsen. jag vet inte om jag kan säga att jag saknar dig. men jag saknar det vi hade. jag saknar den vardagen vi hade, saknar våra underbara katter. vi hade något. vi hade en vardag. allting var ju så enkelt då.
jag hoppas att du har gått vidare, det har jag gjort. mina tankar går till en annan person nu.
DU är så underbart vacker.
Kommentarer
Trackback
